Valskådning

Det tillhör inte vanligheten att se valar längs Sveriges kuster. Men när man väl har lyckan med sig att få se en levande val så är det inte alltid så lätt att avgöra vilken art det är. Orsakerna till att det är svårt att artbestämma är flera. Djuren simmar vanligtvis ganska fort och det kan vara svårt att följa med dem eftersom de rör sig mest under ytan och det är bara korta ögonblick som man får se något som bryter vattenytan. Det är inte heller så ofta eller så långa perioder som valar söker upp en båt eftersom den för oväsen med sig. Dessutom tillhör sådana här händelser också ovanligheten varför vi i Sverige är ganska ovana.

0502_01
Späckhuggare under vattnet
Foto: Anna Bisther

Valens utseende är viktigt för att komma fram till vilken art man ser, men det är vårt att se. Det första man ofta ser med blotta ögat är när valen blåser ut och är en mycket viktig iakttagelse. Beteendeobservationer kan vara viktiga aspekter av en art och som med hjälp av utseendet kan leda till en så när på rätt artbestämning. Likaså om den simmar själv eller i grupp, om den söker upp båten, kanske bogrider framme vid båtens för, eller om den undviker båten. Ta hjälp av andra personer som hjälper till att iaktta djurets utseende och beteende och utseende. Detta underlättar att senare få fram en beskrivning som kan leda till artbestämning. Bilder och film underlättar också mycket vid artbestämningen även om det inte är några närbilder.

0502_02
Vitsidingar
Foto: Martin Almqvist

Den vanligaste situationen är ofta att man ser djuren en bit bort från båten man färdas i eller att man ser dem från land. En art bestäms med hjälp av flera typer av observationer av valen, dvs dess utblåst, kroppsform och ryggfena, rörelse då den bryter vattenytan, storlek, beteendet vid ytan och under ytan och valens ljud. Är man medveten om detta är det betydligt lättare att komma fram till vilken grupp eller familj av valar man har sett, eller att man kanske till vilken art.

 

Utblåst

Då ska man noga iaktta valens utblåst. Är utblåstet relativt osynligt eller ser man det tydligt som en dimridå som hänger kvar i luften en stund? Vilken form har utblåset – är det smalt och högt (tandval) och kanske till och med går åt sidan (kaskelot) eller är det mer V-format som hos bardvalarna. En del arter som, t ex vikvalen, börjar oftast att blåsa ut under vattenytan vilket innebär att man knappt kan se någon dimma trots att det är en tämligen stor art. Andra arter som tumlaren och en del mindre delfiner är så små att utblåstet inte är så iögonfallande utom om det är vindstilla och man ser det i motljus.

0502_03
Späckhuggare
Foto: Anna Bisther

 

Kroppsform och ryggfena

Formen på ryggfenan och dess placering är viktig för artbestämningen och bilder av dess siluetter är en god hjälp för artbestämning.

Bardvalarna har relativt långa, smala och torpedformade kroppar. Ryggfenan sitter långt bak – ungefär 2/3 bak på kroppen eller längre bak. Formen är spetsig och kan vara bakåtböjd som formen av en månskära. Hos knölvalen utgörs den dock av en trekantig knöl. Den kan även vara liten som en knöl. Grönlandsvalen och nordkaparen har ingen ryggfena.. Dom har också två blåshål på huvudet, vilket gör att utblåstet blir relativt brett och v-format. Eftersom huvudet är proportionellt större hos bardvalarna än hos tandvalarna, med undantag för kaskeloten, är blåshålens placering relativt långt bak och på en liten förhöjning.

0502_04
Vikval
Foto: Martin Almqvist

Tandvalarna har proportionellt mindre huvud och endast ett blåshål. Dock har kaskeloten ett mycket stort huvud och där sitter blåshålet längst fram och är riktat framåt och åt vänster och ryggfenan som sitter långt bak ser ut som en stor knöl. Delfinerna har ofta en hög och iögonfallande ryggfena av varierad form. Den sitter också relativt långt fram – ungefär i mitten av kroppen. Hos vuxna späckhuggare kan den vara rak och trekantig, grindvalen har en bred, kraftigt böjd och avrundad fena, tumlaren har en liten och trekantig. Annars har de flesta andra tandvalar bakåtböjda fenor, en del spetsiga och en del mer avrundade.

0502_05
Grindval
Foto: Martin Almqvist

Huvudformen kan vara mycket karakteristisk. Tandvalar har ett mer runt och bulligt huvud. Bardvalar har långa och relativt spetsiga huvuden. Mer information om de olika valarna finner du i Artbeskrivning