OBSERVATIONER
 
FAKTA
 
FORSKNING
 
DIVERSE

 

Artbeskrivning

Illustrationer av: Håkan Jernehov

Bardvalar

Bardvalarna har fått sitt namn från de avlånga, kamliknande plattor-barder- som hänger från valens överkäke istället för tänder, och som används för att filtrera föda ur vattnet. Bland bardvalarna finns de allra största valarna. Bardvalarna delas i sin tur upp i undergrupper. De undergrupper som finns i våra vatten kallas Rätvalar respektive Fenvalar.

Knölval
Foto: Svante Lysén

 

Rätvalar

Bardvalar som karakteriseras av avsaknad av ryggfena och längsgående bukveck.

Grönlandsval Balaena mysticetus
En stor rätval som liknar nordkaparen. Kan bli upp till 19.8 m lång där huvudets längd motsvarar en tredjedel av totallängden. Valens ovansida är svart medan hakan är vit och undersidan vit eller mörk. Till skillnad från nordkaparen saknar den ljusa hornartade och skrovliga partier på nosens ovansida och huvud. Bardernas längd uppgår till 1/5 av totallängden.

Nordkapare Eubalaena glacialis
En stor och rund rätval med stor, djup underkäke. Hela kroppen är normalt svart, med grå eller vita bukteckningar. Kan bli upp till 18 m lång där huvudet motsvarar 1/4 av totallängden och barderna 1/7 av totallängden. Ljusa hornartade och skrovliga partier på nosens spets och huvud.

 

Fenvalar

Bardvalar som karakteriseras av längsgående, grova veck på strupe och buk.

Knölval Megaptera novaeangliae
En tjock och relativt stor fenval med svart eller mörkgrå kroppsfärg och med oregelbundna vita fläckar på buk och stjärt. Normalt ljus undertill. Huvud med oregelbundet fördelade runda knölar. Kan bli upp till 18 m lång. Långa bröstfenor(ca 1/3 av totallängden) med markanta knutor längs framkanten och som är markant vita undertill. Ryggfenan är relativt hög och sitter baktill på ryggen och följs av en serie knölar.

Vikval Balaenoptera acutorostrata
En mindre och mer smärt fenval med mörk, gråsvart ovansidan och vit buksida. Kan bli upp till 9 m lång. Kortare bröstfenor, vilka saknar knutor. Vadera bröstfena har ett brett vitt och karakteristiskt tvärband. Ryggfenan är relativt hög och sitter baktill på ryggen. Barderna är gulvita. Mitt på nosens ovansida en tydlig upphöjd längsgående ås.

Sejval Balaenoptera borealis
En lång och mer smärt fenval med blåsvart ryggsida och med ett ljust längsgående band på buken. Bandet är smalast under strupen och bredare på buken. Kan bli upp till 21 m lång. Kortare bröstfenor, som är mörka och som saknar knutor och tvärband. Ryggfenan är relativt hög. Barderna är fina och till största delen svarta med vita finkrusiga fransar.

Sillval Balaenoptera physalus
En mycket stor val med skiffergrå till brunsvart ryggfärg och vit undersida. Längd upp till 27 m. Kortare och spetsiga bröstfenor, som är mörka på ovansidan och ljusa under och som saknar knutor och tvärband. Ryggfenan är bakåtböjd och liten och sitter baktill på ryggen. Den har både ljusa och mörka barder med gulvita fransar. Vänstra underkäkshalvan är mörkpigmenterad medan högra är vit, liksom barderna ovanför.

Blåval Balaenoptera musculus
En mycket stor val med mörkt blågrå rygg- och bukfärg. Längd upp till 33 m. Kortare och spetsiga bröstfenor, som är mörka på ovansidan och ljusa under och som saknar knutor och tvärband. Ryggfenan är mycket liten och sitter baktill på ryggen. Alla barder är blåsvarta (inklusive fransar).

 

Tandvalar

Tandvalar karakteriseras av att de, precis som namnet säger, har tänder. I gruppen tandvalar ingår även delfiner och tumlare.

Vitsidingar
Foto: Gunnar Filipsson
Kaskelot Physeter macrocephalus
Den största av tandvalarna. Har ett karakteristiskt stort huvud som utgör ungefär en tredjedel av hela kroppslängden. Färgen är grå till brun utan teckningar. Huvudet, med den relativt lilla munnen, är lådliknande i profil. Den från sidorna tillplattade kroppen är lång, timmerliknande och saknar tydlig ryggfena (rudimentär med en rad låga knutar). Små simfenor och en svansfena som är inskuren på mitten baktill. Kan bli upp till 18,3 m. Har 18-26 stora, spetsiga tänder på vardera sidan i underkäken, medan överkäken är tandlös. Spruthålet sitter långt fram på vänster sida på nosens ovansida och sprutar snett framåt.

Vitval Delphinapterus leucas
En val med längd upp till 5 m. Hela djuret är enfärgat gulvit som vuxen medan yngre djur är grå eller spräckliga. Den har en korta näbblik nos och saknar utvecklad ryggfena. Vitvalen har en markerad hals och något uppsvällt huvud. Halsen kan vara något veckad. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Antalet tänder är vardera 10 i övre och 8 i undre käkhalva. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Narval Monodon monocerus
En val med längd upp till 5 m. Djuret är silvergrått och spräckligt och ljusnar med ålder. Är mörkt brungrå på huvud, ryggsida och fenor medan buk och kroppssidor är ljusare. Hanen har en lång, utdragen, upp till 2 meter lång och framåtriktad spiralvriden och spjutformad tand i vänster överkäke. Normala tänder saknas men valen tillhör ändå gruppen tandvalar. Ryggfena saknas eller är rudimentär som en svag ås. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Näbbval Hyperodoon ampullatus
En relativt stor val på upp till 9,5 m längd. Färgen är blågrå till mörkbrun och svart på ryggen med ljusare bröst och buk. Ryggfenan är välutvecklad, tillbakaböjd och placerad långt bak på ryggen. Hög, uppsvälld panna och näbbformad nos som är tydligt avgränsad från pannan. Näbbvalen tillhör gruppen tandvalar och saknar barder men endast hanen har tänder och då bara 1 eller 2 nästan helt dolda på var sida i spetsen av underkäken. Svansfena utan tydlig inskärning på mitten. Spruthålet placerat i linje strax framför eller ovan ögonen.

Sowerbys näbbval Mesoploden bidens
En val på upp till 6-7 m längd. Färger är skiffergrå, något ljusare undertill. Ryggfenan är tillbakaböjd och placerad tydligt bak på ryggen. Låg panna och utdragen nos som ej är tydligt avgränsad från pannan. Svansfena utan tydlig inskärning på mitten. Spruthålet placerat i linje strax framför ögonen. Sowerbys näbbval tillhör gruppen tandvalar och saknar barder men endast hanen har tänder. Hanen har en välutvecklad trekantig tand mitt på underkäkens sida. Denna tand är synlig även med stängd mun.

 

Delfiner och tumlare

Delfin och tumlare kan i många avseenden se mycket lika ut. Men de har några karakteriserande drag som skiljer dem åt. En delfin har koniska och spetsiga tänder, medan en tumlare har trubbiga tänder med platta ytor. Ett annat lättare sätt att se skillnad på de båda är att tumlaren har en mer trubbig nos, medan delfinens nos ofta avskiljer sid tydligt från resten av huvudet.


Delfin, Springare Delphinus delphis
En något mindre delfin på upp till 2,6 m längd. Färger är mörkare grå till brun och svart på ryggen, med vit haka, bröst och buk. Teckningen består av varierande fläckar och partier av gult och ljusgrått längs huvudsakligen främre delen av kroppssidorna. Ögonen är omgivna av en karakteristisk svart ögonmask och en mörk linje löper mellan underkäken och bröstfenans framkant. Ryggfena är mörk, välutvecklad och centralt placerad på ryggen. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Den näbbformade nosen är mörk upptill, långt utdragen, spetsig och tydligt avgränsad från pannan. Nosen är ca 1,5 gånger längre än övrig del av huvudet. Springaren har 45 tänder i övre och 43 eller fler i undre käkhalvan. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Vitnos Lagenorhynchus albirostris
En delfin med längd upp till 3 m. Djurets färg är mörkgrå till svart på ryggsidan och vit undertill med ett ljusgrått fält bakom ryggfenan och ett grått streck längs vardera kroppssidan. Den korta näbbformade nosen (kortare än övrig del av huvudet) är vit och tydligt avgränsad från pannan. Ryggfenan är välutvecklad och centralt placerad på ryggen. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Antalet tänder är vardera 25 i övre och 24 i undre käkhalva. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Öresvin Tursiops truncatus
En stor delfin med längd normalt upp till 3 m, men kan nå storlekar på över 4 m. Djurets färg är mörkt silvergrå till svart på ovansidan och ljusare grå undertill, men färgerna kan variera lokalt. Ryggfena är välutvecklad och centralt placerad på ryggen. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Den korta näbbformade nosens är tydligt avgränsad från pannan. Nosen är kortare än övrig del av huvudet. Nosens översida svart medan underkäken ofta kan vara vitspetsig. Antalet tänder är 22 i både över- och underkäkshalvan. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Vitsiding Lagenorhynchus acutus
En delfin med längd upp till 2,8 m. Djurets färg är grå eller svart på ovansidan och vit undertill. De mörka färgerna kontrasterar oftast ganska väl mot ett brett vitt och baktill brungult band längs kroppssidan. Den korta näbbformade nosen är tydligt avgränsad från pannan, och nosens ovansida är svart med smala vita kanter. Nosen är kortare än övrig del av huvudet. Ryggfena är välutvecklad och centralt placerad på ryggen. Svansfenan är inskuren på mitten baktill. Antalet tänder är 31 i övre och 33 i undre käkhalvan. Spruthålet på ovansidan ligger mitt emellan ögonen eller strax bakom en linje mellan ögonen.

Grindval Globicephala melas
En svart avlång delfin med en liten grå utdragen fläck bakom ögonen. Hela djuret svart sånär som på en vit fläck under halsen och ett vitt smalt längsgående centralt band utmed buken, liksom en grå ”sadel” bakom ryggfenan. Längd upp till 7,6 m. Ryggfena välutvecklad och karakteristiskt bakåtböjd, med markant lång bas jämfört med dess höjd. Markant välvd panna med spruthålet på nacken, strax bakom en tänkt linje mellan ögonen. Nos utan tydlig avgränsning från pannan. 10 tänder i vardera över- och underkäkshalva. Långa, smala bröstfenor som är ca 1/5 del av kroppslängden.

Späckhuggare Orcinus orca
En stor svart tandval med karakteristiska vita teckningar på kroppssidorna. Svart ovansida med en vit avlång fläck bakom ögat. Svarta dorsalfärgen kontrasterar skarpt mot den vita buken med sina lika vita bakåtriktade laterala grenar. En något svagare vittecknad sadel finns på ryggen bakom ryggfenan. Längd upp till nära 10 m. De 9 till10 paren tänder i var käke är upp till 55 mm höga ovanför käken och med en tanddiameter på ca 20 mm. En stor och välutvecklad, central ryggfena –hannen upp till en 1,5 meter hög, honan ca 50 cm. Svansfena med inskärning på mitten. Spruthålet på nacken, strax bakom en tänkt linje mellan ögonen. Nos utan tydlig avgränsning från pannan. Kortare, breda och avrundade bröstfenor.

Tumlare Phocoena phocoena
En liten rund val med brunsvart till mörkgrå kropp och med vita eller ljusgrå sidor och buk. Nos utan tydlig avgränsning från pannan. Huvudets ovansida har en något upprest pannregion. Längd upp till 1,8 m.
Ryggfenan är välutvecklad och svansfenan har en inskärning på mitten. Spruthålet på nacken sitter i nivå med en tänkt rät linje mellan ögonen. Kortare, smala och spetsiga bröstfenor. En mörk tunn linje mellan mungipa och bröstfenans framkant. Vanligen 26 spadformade tänder i överkäken och 25 i underkäken.

 

NYHETER
2014.02.23
Internationella dagen för Östersjöns Tumlare
2014.02.18
Späckhuggare vid Hakefjorden
2013.11.20
Tumlarkadaver i Varberg
2013.09.14
Flock tumlare siktade
2013.08.20
Död tumlarunge hittad vid Torsviken, Göteborg
2013.07.30
Två tumlare siktade vid Vinga
2013.05.21
Späckhuggare mellan Nordkoster och Stavern
2013.05.07
Vitnosade delfiner skådade öster om Skagen
2013.04.23
Död tumlare funnen väster om Marstrand
2013.04.14
Valar.se på SAMBAH- worshop i Göteborg
2013.04.05
Död tumlare funnen norr om Helsingborg
2013.03.27
Tumlarkadaver hittat
2013.01.05
Tumlare i Bovallstrand
2012.11.18
Död tumlare hittad i Halmstad
2012.10.24
Ny plan för att bevara tumlare i Kattegatt
2012.10.03
Val skådad vid Kullabergs spets
2012.09.06
Val siktad i Luleå
2012.08.17
Tumlare/delfiner öst om Tylösand
2012.08.16
Val siktad vid Orust
2012.08.03
Flera delfiner utanför Hälleviksstrand
2012.08.02
Stim med vad som tros vara delfiner söder om Hyppeln
2012.08.01
Provtagen död tumlare
2012.07.28
Närkontakt med späckhuggare nordost om Läsö
2012.07.10
Brydes fenval sågs av dansk seglarfamilj
2012.07.05
Många tumlare utanför Kullaberg
2012.07.04
Valar siktade i Koljöfjorden
2012.07.03
Tumlare i vattnen mellan Tjörn och Marstrand
2012.06.27
Valkota funnen utanför Strömstad
2012.06.27
Ensam tumlarkalv i Kungshamn
2012.06.16
Död tumlare vid Tylösand
2012.06.06
Valar siktade i farvattnen mellan Strandön och Orust
2012.05.27
Uppspolad tumlare med kalv
2012.05.20
Späckhuggare utanför Brofjorden
2012.05.20
Död tumlare på Björkö
2012.05.20
Enstaka tumlare i Kosterfjorden
2012.05.20
Tumlare utanför Tjörn
2012.05.18
Uppspolad tumlare i Bovaldsbukten
2012.05.16
Död tumlare
2012.05.11
Död tumlare vid Södra Utby
2012.05.09
Tumlare i Strömstad kommun
2010.05.07
Delfiner i Åbyfjorden
2010.04.26
Vikval räddad av fiskare och kustbevakningen
2010.01.28
Upptrålat gråvals-ben i Östersjön
2009.09.17
Time-laps film på död tumlare
2009.07.14
Vikval på Skagerrak
2009.07.06
Val väster om Skärhamn
2009.06.30
Delfiner utanför Islandsberg
2009.06.23
Val utanför Västervik
2009.06.01
10 000år gammalt valskelett
2009.04.13
Val i Gullmarn
2009.02.24
Knölval utanför Göteborg
2009.02.05
Död vitnosdelfin i Frillesås
2009.01.13
Samma döda tumlare, tre dagar senare.
2009.01.08
Död tumlare i Falsterbo
2008.12.23
Död tumlare utanför Hunnebostrand
2008.12.03
Späckhuggare utanför Skagen
2008.08.31
Vanlig delfin utanför Smögen
2008.08.30
Knölval utanför Käringön
2008.08.27
Stor val i Lysekil
2008.08.26
Knölval utanför Göteborgs hamninlopp
2008.08.25
Knölval utanför Lerkil, norr om Kungsbacka
2008.08.22
Närkontakt med knölval utanför Tylösand
2008.08.08
Knölval utanför Bornholm
2008.08.03
Eventuell späckhuggare i Hanöbukten
2008.07.23
Knölval i Öresund
2008.06.05
Val i Öresund
2007.11.07
Tumlarkadaver på St. Amundön
2007.09.25
Död vitsiding söder om Vedhall, södra Bohuslän
2007.08.02
Grindvalsflock i Skagerack
2007.06.19
Sillval i Trosa skärgård 5 mil söder om Stockholm
2007.06.06
Späckhuggare utanför Måseskär
2007.04.14
Vikvalar utanför Måseskär
2007.04.07
Vikvalar utanför Klädesholmen
2007.03.04
Tumlarflock bakom trålare
2007.02.02
Död späckhuggare utanför Brofjorden

Copyright 2007 Göteborgs Naturhistoriska Museum